Kategoriarkiv: Kyrkan

Påskuppropet

Idag på förmiddagen var jag nämndeman i Förvaltningsrätten i Uppsala. Det är till Förvaltningsrätten man överklagar om man är missnöjd med tex Försäkringskassans beslut. Och missnöjd är man helt uppenbart. Just nu ligger det hundratals sjukersättningsärenden på Förvaltningsrättens bord som väntar på att avgöras. Och det bara i Uppsala.

En nämndeman är en lekman som är satt att döma i olika ärenden. I Förvaltningsrätten är vi tre nämndemän och en ”riktig” domare. Domaren har utslagsröst.

Idag avgjorde vi ett dussintal sjukersättningsärenden. De rabblas upp sammanfattningsvis och sedan får nämndemännen en efter en säga om de håller med eller inte. I bästa fall har nämndemännen läst in sig på ärendet i förväg i vissa fall tillkommer nya ärenden under dagen. Idag höll nämndemännen med domaren i alla utom ett ärende.

Uppdraget innebär ett stort ansvar. De beslut som vi tar påverkar människors vardag. Många gånger har ett ärende legat månader om inte år i kö innan det tas upp. Ett bifall kan innebära en stor ekonomisk skillnad för den enskilde. Samtidigt så är kravet på att följa lagen absolut. Alla skall behandlas lika. Utrymmet för ”barmhärtighet” är litet.

Bakom varje ärende finns en människa som ibland kan komma i kläm. Därför är det oerhört viktigt att dessa regler ses över. Där felaktigheter finns måste dessa rättas till.

Det är en god kristen idé att bry sig om sin nästa och att vilja hjälpa  de som blir utstötta och inte har någon stans att ta vägen. Det sk påskupprop som nu dragits igång av bland annat Charlotte Therese Björnström är däremot så politiskt färgat av initiativtagaren själv att det är omöjligt för mig att stödja. Argumentationen som används liknar väldigt mycket den argumentation som användes av de rödgröna innan valet och syftar till att svartmåla regeringen. Det är lätt att få bilden att uppropet inte längre enbart handlar om sjukersättningen utan snarare är en protest mot regeringens politik i sin helhet. Att vänsterkristna debattörer som Helle Klein ansluter sig förstärker den bilden ytterligare.

Att klaga på att den kristna vänstern blandar ihop kyrkan och politiken vore att hyckla. Jag har absolut inga problem med att kyrkan engagerar sig politiskt. Jag tycker snarare att det talas för lite politik i kyrkan idag. Det jag däremot vänder mig emot är när den kristna vänstern vill  måla ut oss kristna som röstar borgerligt som hårdhjärtade, kalla mörkermän även känd som ”den kristna högern”.

Låt dem inte göra det! Låt oss istället visa att det går att vara kristen, höger och barmhärtig.

Dagen
Dagen
Världen Idag

En gudsman har gått hem!

En stor gudsman har idag gått hem till Herren.

Pastor Billy Joe Daugherty var pastor för församlingen Victory Christian Center i Tulsa, OK.

När jag var student på ORU träffade jag honom vid några tillfällen. När jag och min fru var nya i stan sprang vi på honom på en restaurang. Han var där och åt tillsammans med sin familj. När han såg oss bjöd han genast över oss till sitt bord. En riktigt generös och osjälvisk man. Hans betydelse för bildandet av församlingen Livets Ord är också stor då han var den som sponsrade min familjs visum när pappa studerade på Rhema.

Vi ber för Billy Joes familj och församling i denna svåra tid.

Vila i frid!

Victory Christian Center
Tulsa World
Dagen
Världen Idag
DagenMagazinet

Morgonmässa med Wejryd

Den här veckan har jag provat på något nytt. Igår besökte jag en morgonmässa i Samariterhemmets kyrka och idag besökte jag en morgonmässa i Uppsala domkyrka.

Något försenad jäktar jag in i koret där mässan skall firas och möts av ett hav av lila skjortor och ärkebiskop Anders Wejryd som precis skall börja. Tydligen började biskopsmötet idag så det var nog lite fler biskopar närvarande än normalt.

Att börja dagen på detta vis med att bekänna sina synder och ta emot Jesus Kristus i nattvarden var en härlig upplevelse som jag kan tänka mig att göra till en vana.

Imorgon planerar jag att åka till Sankt Ansgar och delta i tidebönen där.

Besök i S:t Lars

Ikväll har jag varit på besök i S:t Lars, dvs den katolska församlingen i Uppsala. För mig var det första besöket i den församlingen.

Orsaken till kvällens besök var att jag hade läst på Bengt Malmgrens blogg att Joel Halldorf skulle hålla ett föredrag med titeln: ”Sakramentala pingstvänner och karismatiska katoliker – om oväntad släktskap och ekumeniska relationer”.

Det var även första gången jag lyssnade till Joel. Joel höll ett mycket intressant föredrag där han visade på hur de olika protestantiska väckelserörelserna genom alla tider inspirerats av de historiska kyrkorna. Joel talade också om hur William Seymours katolska uppväxt präglade den tidiga pingstväckelsen på Azuza Street där man bland annat firade nattvard två gånger i veckan.

Vi fick även höra om den Katolska karismatiska förnyelsen och om hur svårt det var för de protestantiska väckelserörelserna  att relatera till andefyllda katoliker. I vissa läger undrade man om detta var ”Djävulens bländverk” och andra tyckte att de andefyllda katolikerna skulle lämna Katolska kyrkan och bli pingstvänner.

På slutet av kvällen öppnades det upp för frågor från publiken. Några av frågorna berörde den svenska pingströrelsen, andra var intresserade av hur Bjärka-Säby fungerade. Någon i publiken menade att kristenheten i Sverige står inför bistrare tider och att tiden nu är inne att sluta bråka med varandra utan börja be om enhet.

En fråga som väcktes i mig efter föredraget är:

Vi karismatiska protestanter lyfter gärna upp våra egna uppenbarelser och gåvor. Exempelvis så har Pingströrelsen andedopet och tungotalet och Trosrörelsen har trosundervisningen. Dessa uppenbarelser verkar till en början enande genom att kristna från olika sammanhang samlas kring dessa gåvor. Efter en tid däremot blir fokuseringen på den egna gåvan så stor att den istället skapar splittring och ett nytt samfund bildas. Detta har skett gång på gång i det protestantiska lägret medan katolikerna inte verkar ha samma problem utan lyckas samla de olika inriktningarna i samma kyrka.

Vad kan vi göra för att motverka denna splittring?

Grattis Margit (och alla andra)

Då har Svenska kyrkans kvarnar malt färdigt. Det har tagit tre veckor men nu är alla röster färdigräknade och det står klart att Margit Borgström knep ett mandat i Kyrkomötet. Grattis Margit och lycka till!

Väldigt roligt också att se att de båda inspiratörerna i Oasrörelsen, Hans Weichbrodt och Berit Simonsson, också får varsitt mandat i Kyrkomötet. Stort grattis!

Be gärna för alla de nyvalda kyrkopolitikerna. Be att de skall ledas av den helige Ande i alla de beslut som skall tas under de närmsta fyra åren.

Dagen