Att det är valår i år har nog ingen missat. Alla partier börjar vässa sina argument och leta efter nya strategier för att nå ut till väljarna. 2006 var året då Moderaterna lanserade sig själva som det nya ”arbetarpartiet” man talade om utanförskap och arbetslinjen. Häromdagen övergav man arbetslinjen till förmån för pensionärerna.
Inget konstigt med detta egentligen. Partierna letar efter den vinkel som ser bäst ut för tillfället.
Sverigedemokraterna har fört en lång kampanj för att tvätta bort sitt främlingsfientliga förflutna. De har profilerat sig med klassiskt värdekonservativa frågor som att gränsen för i vilken vecka man får utföra en abort skall sänkas. De vill sänka skatten, måna om småföretagarna och kärnfamiljen etc.
Låter inte detta som ett bra alternativ? Kanske på ytan, kanske på kort sikt men på lång sikt kommer den ideologiska grunden för SD att visa sitt fula tryne.
Det räcker med att gå till SD-ledaren Åkessons blogg för att se att allt tal om SDs kristna etik bara är nys:
” Regeringens förslag om att tvinga alla landsting att erbjuda kostnadsfri vård till illegala invandrare väcker en rad frågor som jag, och säkert också många väljare, vill ha svar på:
Hur tänker sig regeringen och Göran Hägglund att den reglerade invandringen skall kunna upprätthållas när man samtidigt belönar de utlänningar som saknar rätt att vistas här och som struntar vårt lands lagar genom att garantera dem fri utbildning och sjukvård?”
Hur rimmar ett sådant uttalande med kristen etik och medmänsklighet? Hur rimmar ett sådant uttalande med bibelordet om änkan, den faderlöse och främlingen?
Låt dig inte luras av ytan, innan du röstar i höst se till att du sätter dig in det ideologiska arvet varje politiskt parti har.